Etikettarkiv: anpassning

Jo tack, det är bra!

figure_with_back_pain_400_clr_5228är ett vanligt svar på frågan: Hur mår du? Men hur kan vi veta att vi mår bra?

Vad innebär det t.ex. att vara frisk?

Frisk definieras av Nationalencyklopedin (jag är glad att jag får skriva ordet så att jag slipper uttala det) som att ha god hälsa fysiskt eller psykiskt (eller bådadera). Motsatsen är att vara sjuk.

WHO (1946) definierar det som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom och funktionsnedsättning.

I Sverige medicineras 5% (kanske upp till 10%) av befolkningen med SSRI-preparat (antidepressiva).

Internationella studier visar en befarad ökning av diabetes typ 2 på 40% de kommande 25-30 åren. Idag har ca 3-4 % av befolkningen diabetes i Sverige.

2012 köpte enligt Socialstyrelsen svenskarna läkemedel på recept för 25,3 miljarder.

Siffran på hur många som drabbas av värk från rygg och nacke ökar konstant.

Och många andra sjukdomstillstånd kan läggas till. Det rapporteras dessutom från vissa håll att det råder brist på läkare i Sverige.

Jo tack, det är bra!

Är det?

Så hur kan vi veta om vi är friska? Ja den som har smärta, feber eller har svårt att röra sig kanske inte anser sig som frisk. Inom sjukvården används laboratorieprover med svar i form av värden för att ibland definiera vad som är normalt respektive sjukligt. Radiologiska undersökningar är ex på en annan metod.

En patient berättade för en tid sedan att efter att han sökt sin husläkare pga. smärta fick lämna blod. Laboratoriesvaret visade att han enligt läkarens tolkning hade värden som en elitidrottsman. Per definition var han enligt läkaren frisk. Men smärtan då?

Att genom laboratorietester söka sjukdom kan ju vara bra men kan det definiera om jag är frisk? Vilka värden ska jag i så fall ha? Ja riktvärden finns ju för de flesta tester men hur vet vi att dessa värden är normala? Statistiskt normala i en population som alla lever under samma förutsättningar skulle de ju kunna vara men är de naturliga för homo sapiens? Svaret på frågan får vi nog aldrig veta och kanske skulle vi inte bli lyckligare om vi fick veta.

De flesta avgör nog om de mår bra genom en subjektiv upplevelse. I frånvaro av symptom som just den individen uppfattar som sjukdom eller funktionsnedsättning anser sig personen må bra.

Frågan jag ställer mig ibland är: Undrar hur det skulle kännas att ha en kropp som är helt frisk och i optimal funktion. Alla hormoner är i balans. Immunförsvaret fungerar som det ska. Rörelseapparaten fungerar optimalt utifrån vår konstruktion. En känsla som jag vet att jag aldrig kommer att få uppleva. Redan som litet barn fick jag min första påverkan på mitt immunförsvar genom vaccin som på konstgjord väg skapade förändringar. Efter det har jag blivit utsatt för en kost med massor av socker. Jag har andats in avgaser och föroreningar blivit utsatt för passiv rökning, belastat levern med alkohol. Jag har suttit mig igenom 17 år i skolan och jag vet inte hur lång tid i arbete, utbildningar, tv-soffan, middagar etc. Jag har format min kropp genom träning av diverse olika saker. Jag vet att min kropp inte har haft något val annat än att anpassa sig efter detta. Resultatet blir att jag därmed tror att jag inte någonsin kommer att fungera optimalt igen. Men om jag inte identifierar några symptom från min kropp och mina laboratorievärden är normala, så är det lättare att anta att jag inte är sjuk. Kanske är det lätt att uppfattas som dystopisk med ett sådant är resonemang men jag är hellre med och slåss för en utopi eftersom jag vet att det finns så mycket som skulle kunna vara annorlunda med förändring.

Om jag får ont i ryggen är det lätt att uppfatta att något är galet. Det gör ju ont! En ganska påtaglig känsla av att något är fel. Men smärtan tenderar till att försvinna i de allra flesta fall. Betyder det att jag blir frisk? Hur ska det kännas att vara i optimal funktion? Ja jag kan nog utgå ifrån att det inte ska göra ont i alla fall. Lite stelhet då är det ok? Jag det kan vara ytterst normalt men naturligt är det nog inte. Sannolikt har vi tvingats anpassa oss efter något som skapat stelhet. Om jag får lära mig att det är normalt så påverkar det nog mitt svar på frågan hur jag mår.

Genom att under lång tid sträva efter att skapa förändring av rörelseapparaten, t.ex. genom att träna spiral stabilisering kan jag och många med mig konstatera att kroppen anpassar sig efter detta och nya tillstånd infinner sig. Det som började med smärta och eller stelhet finns inte längre kvar. En ny nivå av välbefinnande infinner sig som skapar en ny referens till friskhet och välmående. Ju mer kroppen anpassar sig desto fler nya referenser får vi. Kanske kan jag nu först förstå hur dåligt jag fungerade förut, även om svaret oftast blev. Jo tack, det är bra!

Allt fler vittnar om hur kostförändringar påverkar deras kroppar. Symptom och sjukdomstillstånd försvinner. Från att tidigare ha ätit läkemedel för att ”må bra” äter de nu mat och med tiden upplever de vad ”må bra” egentligen kan betyda för dem. Jag får ibland höra: ”Tänk så enkelt det kunde vara att bli av med besvär som jag haft så länge.” Jag behövde ju bara göra en förändring.

Den där känslan av hur vi skulle ha mått om vi var ”oförstörda” kommer vi sannolikt aldrig att uppleva, men jag skulle vilja påstå att frånvaron av symptom absolut inte definierar friskhet eller välmående efter som vi genom förändring hela tiden kan få nya referenser till hur vi kan må.

Att skapa förändring är nog en del som måste göras om vi vill få möjligheten att skapa nya upplevelser och ha något att jämföra med.

För den som har ont i ryggen, axlarna, knäna, fötterna mm har vi ett sätt att hjälpa till med denna förändring som fungerar för de allra flesta. En förutsättning är dock att personen ifråga måste vara  villig att skapa förändring. Sättet vi gör det på kallar vi spiral stabilisering. Naturligtvis finns det fler saker vi kan göra i stället för eller i kombination med detta men resultaten vi ser med spiral stabilisering är alldeles för bra för att världen ska gå miste om den kunskapen. Den som är villig till förändring måste ju veta att det finns möjlighet till det och vad han eller hon ska göra.

Det är där vi kommer in i bilden.

För den som har ont och vill veta mer delar vi gärna med oss av vår kunskap och erfarenhet. För den som inte är redo till förändring än, men vill bli av med sina symptom för stunden har vi naturligtvis också verktyg.

Vi tror nämligen att vi alla behöver finna vår egen väg till förändring. Det är sällan som en modell fungerar för alla eftersom vi har lite olika förutsättningar när vi startar.

De allra flesta som får möjligheten att fundera över sin kropps funktion genom perspektivet spiral stabilisering uppfattar det som logiskt och lättförståeligt och att teoretiskt förstå vad som behöver göras för att skapa förändring är då inte svårt. Rent praktiskt behöver vi dock ta hänsyn till just den individens förutsättningar för att lyckas.

Hur just du behöver göra kanske inte är detsamma som din granne eller arbetskamrat. Vi hjälper dig dock gärna med att ge dig kunskapen och verktygen så att du kan fundera och jobba vidare. Vill du ha guidning på vägen så ger vi dig gärna den också.

Hur mår jag?

Jo tack, det är bättre!

Människans exceptionella anpassning del 2

Vi människor är direkt eller indirekt helt beroende av våra sinnen.Sinnena informerar hjärnan om oss själva samt vår omvärld. Med sinnena ges vi möjlighet att göra diverse val som kan vara livsnödvändiga. Exempelvis kan vi med smaken och lukten skydda oss mot att äta otjänlig eller potentiellt dödlig föda. Med känsel kan vi bland annat uppleva smärta som får oss att instinktivt agera för att skydda oss. Sinnena ger oss människor oändliga möjligheter och upplevelser men är samtidigt absolut nödvändiga för fortplantning och överlevnad.

5_senses_800_clr_10158

Människans unika fysiska  konstruktion under kontroll av hjärnan möjliggör utvecklande av diverse fysiska egenskaper. Forskare anser att människans unika sätt att förflytta sig via gång/ löpning över långa distanser har varit en avgörande egenskap av flera som varit viktig för artens överlevnad. Grupper (flockar) av människor kunde hålla ihop just p.g.a. att arten hade denna förmåga, gammal som ung. Även mödrar som fortfarande ammade hade förmågan att utan större problem, springa riktigt långa distanser.

Till vår hjärna strömmar konstant information från våra sinnen för att underlätta funktionen i hela kroppen och alla dess system. Nästan all denna information sker helt omedvetet. Från våra kroppsvävnader finns viktiga känselkroppar som agerar som ”positionsgivare” för hjärnan. stick_figure_tightrope_300_clr_4968Dessa receptorer hjälper hjärnan att uppfatta hur kroppens delar befinner sig i förhållande till varandra, vilket bl.a. möjliggör att vi kan hålla balansen. Denna information anses som ett extra ”sinne” och benämns proprioception. Det finns vissa delar av kroppen som verkar vara extra viktiga att få proprioceptiv information ifrån. Exempelvis fötterna har relativt många av dessa receptorer, vilket kan verka logiskt då den delen av kroppen befinner sig mot underlaget när vi går och springer. Även i anslutning till bäckenets leder, översta lederna i halsryggen samt käklederna finns det extra gott om dessa receptorer.

Om vi ska transportera kroppen i gång eller löpning över långa distanser utan att stressa sönder kroppens vävnader, behöver vi utnyttja kroppens unika inbyggda stötdämpning. Om tillräcklig rörlighetsförmåga finns i kroppen så att vi, relativt obehindrat, ges möjlighet att positionera huvud, skuldror, bäcken och fötter i en absolut vertikal ”tänkt linje”, har vi skapat förutsättning för att förflytta oss skyddande mot gravitationen. Kroppens vävnader kan då utnyttjas optimalt som både stötdämpare och framåtdrivare av ”steget”.

För att underlätta för kroppen till självpositionering in i optimal vertikal linje är det fördelaktigt att gå och springa barfota, eller så nära barfota som möjligt, med s.k. barfotaskor. Anledningen är att det finns receptorer i fötterna vars information hjärnan behöver för att kunna styra kroppen optimalt. Stänger vi in fötterna i skor med mjuka sulor, upphöjda vid hälen m.m. slår vi ut den naturliga och nödvändiga signaleringen från fötterna. Än värre kan det bli om vi dessutom använder inlägg i skorna. Sammantaget så ”dödar” vi fotens naturliga funktion och kroppens ”inbyggda” totala stötdämpningsförmåga, då foten endast är en del av denna.

Människan är adaptiv och anpassar sig till det den utsätt för. För mycket gång och löpning genom livet i moderna skor med höjda hälar och inbyggd stötdämpning sliter på en människokropp mer än det gör nytta. Sådana skor hjälper till att göra fel. Så adaptera din kropp med mycket barfotagång i sommar.

Ett tips på vägen är att använd dina sinnen när du går. Gå så att det känns bekvämt för fötterna. Korta av steget och ta ner tempot. När fötterna inte klarar att gå längre, klarar ingen annan struktur i kroppen det heller. Så låt ”fötterna bli din guide”.

Lycka till

barfota

Människans exceptionella anpassning del 1

Genom att studera olika växter och djur i dess naturliga miljö kan vi observera hur exceptionella egenskaper olika arter utvecklat för sin egen fördel. Hur de skaffar näring, förökar sig, förflyttar sig, försvarar sig m.m. Arkeologer, biologer, matematiker, kemister, fysiker m.m. förser oss med fakta och antaganden om hur och varför naturen ser ut som den gör. Exempelvis är flertalet biologer överens om att människan är exceptionellt anpassad för gång och löpning över långa distanser. Bland primater är vi överlägsna gällande detta och vi matchar även de allra främsta arterna på planeten. En avgörande egenskap för denna förmåga är att vi kan svettas och därigenom reglera kroppstemperaturen för att undvika överhettning under långa löpdistanser. En annan är att när människan förflyttar sig med ”optimal hållning” d.v.s när hörselgångarna, axlar, höfter befinner sig i en vertikal tänkt linje och foten sätts i marken på ”rätt sätt”, kommer hela kroppen fungera som en stötdämpande fjäder vilket inte bara skyddar kroppen maximalt utan också låter den förflyttas med relativt liten energiåtgång/km i förhållande till andra arter. Mycket intressanta artiklar om detta finns att läsa av biologiprofessor Daniel Lieberman, Harvard University, USA.

Lieberman

Mer i detalj hur kroppens ”fjädring” fungerar och vilka förutsättningar som krävs för optimal förflyttning finns att ta del av hos VikingREHAB.

Människokroppen, likt alla andra arter, fungerar som en sofistikerad enhet i samklang med naturen. Funktionen i kroppens inre organ och system är starkt kopplad till rörelsesystemets funktion. Då menar vi främst funktion för gång och löpning.

Vår strategi gällande rehabilitering, förebyggande åtgärder, sjukvård och prestationsbaserad idrott utgår från de grundläggande förmågor vi människor bör ha och är adapterade för. När vi påvisar våra klienters obalanser utifrån detta perspektiv och lär dem att försöka sträva efter dessa förmågor, märker vi hur bl.a. smärttillstånd försvinner och att kroppen ges möjlighet till läkning.

Vi kommer lyfta några vanliga diagnoser här i bloggen, där vi beskriver, utifrån vårt perspektiv, varför diagnoserna uppkommer och hur de åtgärdas. Håll ögonen öppna!