Strukturell eller funktionell diagnos?

doctor_stickfigure_confused_anim_300_clr_16395Det traditionella sättet att strukturellt ställa diagnos grundar sig på att observera statiska strukturer, att fokusera på deras anatomiska förekomst, och formar basen för det mesta inom medicinsk utbildning. För att förklara muskelfunktion tittar terapeuten oftast i ett perspektiv från ett ursprung till ett fäste, och funktionen för muskeln blir därigenom att dra ursprunget närmare fästet. T.ex. musculus biceps brachii böjer armbågen.

Det funktionella synsättet betraktar istället muskelns ”sanna funktion” vilken baserar sig på koordinerade rörelser i förhållande till andra strukturer, och muskelns stabiliserande funktion tas med i beräkningen. T.ex., rotatorkuffens primära funktion är inte att rotera armen, utan att adducera armen och stabilisera axelleden. Att förstå både det strukturella och funktionella perspektivet är viktigt för en terapeut men det funktionella perspektivet är nyckeln till rehabiliterng av dysfunktion.

Kronisk skuldersmärta från t.ex. subacromial impingement är ett vanligt symptom. Det finns olka sätt att se på SA impingement. Traditionell medicin ser det på ett strukturellt sätt, genom att undersöka strukturerna med specifika tester och röntgen. En strukturell abnormitet som t.ex. en inklämd supraspinatussena eller subacrominalbursa till följd av minskat utrymme subacrominalt. Den strukturella modellen för att ta hand om detta problem är oftast antiinflammatoriska läkemedel eller kirurgi.ucx_subacromial_bursitis9

I kontrast till detta så kan vi se på impingement funktionellt utan radiologiska fynd även om smärta och nedsatt styrka kan observeras. Intressant är att denna svaghet ofta uttalas i skulderbladens stabilisatorer, dvs långt från det smärtsamma området.  Denna typ av patologi kräver en annan behandlingsstrategi. Att återskapa muskelbalans genom specifika övningar som aktiverar inte bara axelleden, utan även hela skulderkomplexet och vidare till hela vår spirala stabilsering.

Frågan vi ofta ställer oss är huruvida den strukturella diagnosen verkligen är diagnosen som ska behandlas eller om det är som vi nästan uteslutande ser det, ett symptom till följd av en funktionell diagnos. I tidigare exempel från skuldran ser vi nästan alltid lösningen på impingement i stabilisering av skuldrorna. Genom att aktivera skuldrornas stabilisatorer återskapar vi det utrymme som behövs subacrominalt för att skapa läkning och återhämtning för den inklämda senan eller bursan. I de fall patientens problem gått så långt att kirurgi krävs så anser vi att det är otroligt viktigt att komma ihåg att den bakomliggande orsaken oftast är funktionell. Det funktionella problemet kvarstår även efter kirurgi om inte korrekt rehabilitering sätts in.

De flesta symptom våra patienter söker oss för som inte är direkt relaterade till trauma anser vi vara funktionella och för att lösa dessa så behöver vi se funktionellt på rörelseapparaten och med rehabilitering återskapa patientens förmåga till naturlig belastning med spiral stabilisering.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *